tisdag 21 september 2010


Wilma stavar och stavar, hela tiden och med hjälp av allt!




Joel, helt på egen hand, i Anders traktor!
Ibland är livet Perfekt!




Krusat hår!


Krusat troll! :)

Kom nyss hem från dagis, provade massor med kläder till barnen och sedan somnade Joel i soffan efter att ha beklagat sig över sitt öra igen. Imorgon blir det den härliga vårdcentralen igen!! Efter den senaste tiden känner jag inte så stort förtroende för vårdcentralen här i Gagnef. Det som vårdcentralen så stort sa var Candidasvamp visade sig vara influensa bakterier!!
Och nu går jag på penicillin, modell extra-strak och känner mig ännu mer vissen än förrut. Men om tio dagar, då kommer jag må prima, det är jag övertygad om. Läkaren i Falun var lite förvånad över hur vårdcentralen hade skött det, när det faktiskt var så enkelt som att ta en sänka och där se att den var för hög, vilket tyder på en infektion. Sen var det liksom bara att ta reda på vad det var som orsakade det. Tänk så enkelt det kan vara.
Fick brev idag från hudkliniken i Falun också, Wilma är uppsatt på listan och ska få komma om tre månder. Sånt accepteras inte, så den här mamman ringde, och nu är hon uppsatt på återbudslistan och de ringer så fort de blir ett återbud. Får duga!

Imorgon ska vi till Falun igen, denna gång till dietisten. Stackars mina barn som får springa hos läkare hela tiden. Veckan efter är det Joels tur att åka och kolla sin mjölkallergi, Wilma som ska ta prover och sedan tror jag att det bara är jag kvar, som ska till Skönvik. Ja, vi är andrahandssortering. Tur att pappan är en sån pudding! (Enligt honom själv)
Men vi börjar med vårdcentral och Joels öra, dietistbesök i Falun och utvecklingssamtal på dagis, imorgon. Studierna blir nog lite åsidosatta den här veckan, men det är jag ju van vid.

onsdag 15 september 2010

Imorgon blir en fullspäckad dag! Lämna Joel på dagis, åka till Falun med Wilma för besök hos dietist och sedan till Allergimottagningen för provlämning, sista dagen imorgon. Sedan blir det sen lunch i Falun för mig och Wilma, gissar på att hon kommer välja McDonalds!
Hem och hämta Joel för att sedan invänta Micke som har turen att vara bortrest på kurs! Hoppas han kommer hem utvilad och pigg, för jag är det definitivt inte. Är trött och stressad, som vanligt.
Nu ska jag göra tidigt kväll här, barnen har äntligen somnat, med lite hjälp från mormor gick det till sist även om ingen av dem verkade vara särskilt intresserad av att sova idag trots rödrosiga kinder och eviga gäspanden.
Har förresten varit på utvecklingssamtal med Joels fröken idag. Inget trots på dagis, snäll liten kille som kan tjuvnypas ibland. Men såååå duktig att prata och sjunga, kan ord som han inte borde kunna, som "höbal", "skördetröska", "gripklo", "hövändare" och mycket annat och dessutom vet vad de betyder.
Jag undrar var han kan ha lärt sig de orden??

Idag upplyste han förresten mig om två saker:
1. Det är så här många poliser i Pippi (håller upp två fingrar). Det är lika många som jag är många år!
2. Jag är stor fastän jag är liten ändå!

tisdag 14 september 2010

Den är veckan har börjat precis så där som den inte ska göra. Känner stressen stiga mer och mer för varje minut, hela tiden. Spenderade en timme på vår kära vårdcentral med Wilma igår, fick mer salvor och krämer och denna gång även allergimedicin. Tror att den gjorde lite verkan men är inte säker än. Inom två veckor ska vi få komma till hud i Falun, som förhoppningsvis kan tala om vad alla utslag och prickar kommer från och om vi har tur; även bota dem!
Själv fick jag mitt efterlängtade samtal från allergimottagningen idag och det slutade med att jag fick slänga mig i bilen och dra till Falun för att ta prover. Vilket jag ska göra i två dagar till!! Imorgon och på torsdag. Läkaren där trodde inte alls på Candida utan trodde att det är bakterier. Hittills har han aldrig haft fel, så länge jag har gått hos honom, jag litar blindt på honom och tror på allt han säger. Och tänker fortsätta med det! Han är noggrann och grundlig, kunnig och mycket kompetent. Nu snart kommer jag att bli frisk!!
Nu är det dags att stressa vidare, hämta skrutt och skräp, Micke jobbar eftermiddag och imorgon åker han på kurs. Jag ska på utvecklingssamtal för Joel imorgon och till Falun med Wilma och mig själv på torsdag. Fredag tror jag, än så länge, är relativit lugn. Pluggandet kommer lite efter och jag kommer att gå mycket att ta igen. Börjar känna igen det här mönstret!

torsdag 9 september 2010

Joel återhämtade sig snabbt, efter en dags vila var han i sitt essä igen, full fart!
Nu har turen kommit till våran otursförföljda Wilma som vaknade i morse och var helt knottrig på nästan hela kroppen. Som om hon inte hade nog med sina andra utslag som ingen vet vad det är. Åter en dag på cykelverkstan och som vanligt samma svar: nej, vi vet inte. Det här besöket följdes dock upp av återbesök på måndag för att se om det blivit bättre av de salvor vi fick hämta på apotektet. Eller hämta och hämta, vi fick naturligtvis betala för dem, också! Undra hur många tuber med olika medel vi har nu? Jaja, någon ska väl försörja de anställda på apotektet också, och den här familjen (med undantag från pappan) försörjer helt klart en, om inte två, heltidsanställda! Skadat gods, det är vad vi är.
Själv fick jag papper från Skönvik igår, som ska fyllas i och skickas tillbaka inför ett besök med utredning om min smärta. En heldag har bokats till min ära, och jag ska träffa sjukgymnaster, psykologer, läkare och allt vad det var. Snälla som de är, så har de åtminstone lagt in raster mellan de olika besöken. Lutan med frågor att besvara var inte heller att leka med. 25 hela sidor där det ska kryssas och ringas in olika svarsalternativ. Började lite igår, men hann inte klart så jag fortsätta ikväll.
Mitt eget besök på cykelverkstan igår, gick så där, det också!
Jag har enligt läkaren Candida, som jag har tagit medicin mot i tre veckor utan resultat. Jag har också, på eget bevåg, hållit diet. Inget socker, inget jäst och ingen mjölk. Men det hjälper inte ett dugg. Nu ska vi fortsätta med medicinen i en månad till och sedan vänta ytterligare en månad, och DÅ ska det vara bra! Jippie! Jag fortsätter med dieten och äter numer enligt GI, inte för att gå ner i vikt utan för att få bort Candidan. Sedan är ju viktminskningen ett stort plus i kanten.
Förrutom att kläderna blir för stora då!
Nu till de glada nyheterna: Jag klarade tentan! YES!
Så nu är det bara att köra vidare!
Nu ska vi smörja in Wilma med alla hennes salvor och krämer, sedan är det dags för saga. Joel stupade av sig själv redan klockan sex, så det blir en tidig kväll med tid för både plugg och tv. Och kanske en kik på IKEAs sida, måste ju se vad jag ska spendera CSN pengarna på :)

tisdag 7 september 2010

Vaknade av en liten kille som stod bredvid sängen och hostade upp slem, för att sedan kräkas lite upp lite slem i sängen. Härlig start på dagen!
Joel fick stanna hemma idag och har sovit hela förmiddagen, efter en alvedon verkar han ha kvicknat till, eller så var det storasyrrans entré som gjorde det hela bättre.
Fick ett telefonsamtal från dagis, Wilma mådde inget bra. Bara att ringa Micke, som nyss dragit iväg till jobbet, så att han fick åka och hämta. Lite senare kommer Micke in genom dörren, själv!
Wilma satt i bilen och hade vansinnesutbrott, hon hade nämligen bara skojat och var inte alls sjuk och ville absolut inte åka hem. Förhoppningsvis har hon lärt sig att inte skoja om det igen.
Nu har hon i allafall lugnat sig och syskonen leker med bilar och inväntar mormor. Halva lägenheten ligger i ruiner, men det är en annan femma. Orkar inte ta tag i det just nu.
Så nu är vi igång igen, höstterminen börjar med sjukdom och man kan inte låta bli att undra om det kommer att bli lika som förrut: sjukdom avlöser sjukdom och inget annat hinns med.
Håller verkligen tummarna för att det inte blir så, orkar liksom inte med det!
Just nu ligger jag i fas med studier och annat och jag vill att det ska fortsätta vara så!
Nej, undra om vi ska sysselsätta oss med lite kakbak så sjuklingen slipper tjata om att gå ut! Tror nästan det!

onsdag 1 september 2010

Dagarna rinner iväg som vanligt och det känns som om jag inte hinner med hälften av vad jag borde egentligen. Vet att det inte är så mycket att göra åt och att det bara är att gilla läget, jag kan ju faktiskt inte trolla så dygnet får fler timmar, men....
Var upp till mamma och lånade vågen idag, -2,3 kg. Blev faktiskt lite besviken då jag ärligt talat trodde att det skulle vara mer minus, eftersom kläderna blivit en bra bit för stora men är glad för att vågen visade minus över huvudtaget.
Jag vet ju att det inte är lätt att gå ner i vikt när man som jag har PCO, för en del är det helt omöjligt utan medicinsk hjälp, så jag får vara glad för det lilla. Och egentligen gör jag ju inte detta för viktminskningen utan för att må bättre i stort, försöka koppla av och stressa lite mindre, få lite andningsrum. Sen är minustecknet på vågen ett stort plus i kanten!
Idag blev det ingen morgonpromenad, det regnade när det var dags att gå till dagis så barnen röstade på bilen. Ska se om det slutar om en stund och gå till naturapoteket en sväng, med en lagom omväg hem. Annars får vi ta det till kvällen stället.
Nu är kaffet slut och det är dags att plocka fram böckerna igen.