Idag har vi lämnat Oskar till katthimlen :( Känns lite konstigt och inte så lite tungt, men kanske är det ändå det bästa att göra? Han ska inte behöva lida stackarn.

Skrev tenta igår och det kändes inget vidare det heller! Usch och fy, tänk om jag får lov att göra om den IGEN! Då blir jag tokig.

Försöker komma igång med läsning av de nya kurserna men hittar inte riktigt motivationen. Känns inte så roligt att gå vidare med nästa innan man vet om klarat det andra, men det är bara att hålla tummarna och köra på. Funderar på om det är bäst att försöka intala sig att det gick bra eller att tro att det inte gick vägen. Det sista alternativet känns mest rätt, då blir det en glad överaskning om det gick bra och man blir inte lika besviken om det gick åt skogen.

Min livsfilosofi: Tänk negativt, så blir du glatt överaskad!

Syskonkärlek - En sällsynt syn!

När blev jag tidsoptimist? Hinner knappt med hälften av vad jag tror att jag ska göra på dagarna. Eller beror det kanske på alla oplanerade saker som hela tiden dyker upp? Som att vi har varit till vårdcentralen två gånger den här veckan till exempel! Att de på vårdcentralen inte kan göra någonting rätt? Den här gången krävdes det ett samtal med en veterinär för att få rätt behandling (av Wilma då). Nästa gång barnen blir sjuka ska jag nog ringa veterinären istället!

Det började förra måndagen med att vi ringde eftersom vi misstänkte att Wilmas utslag kunde vara ringorm. På vårdcentralen fick vi en salva och ett "nja, jag vet inte! Prova den här i en vecka". Pratade med veterinären igår eftersom vi tror att ena katten också kan ha ringorm och att det är han som har smittat Wilma. Veterinären frågade vad Wilma fått för salva och talade sedan om att den salvan får vi inte ha om det är ringorm. Då blir det bara värre!!

Jaha, ringde VC idag igen och begärde att de tog prov och skickade på analys. Det gick bra efter lite strul. Fick order om att åka till apoteket och köpa annan salva, "finns receptfritt, kommer inte ihåg vad den heter men de vet de på apoteket". Jo då, det visste de. Men de visste också att salvan inte fick användas på barn under 12 år. Suck!! Tillbaks till VC där de inte hade tid, utan får vänta på att läkaren ringer, typ om 100 år! Blir så trött!

Imorgon har jag tenta, ska ta en sista genomgång när Wilma, som just nu duschar, har somnat. Sedan är det bara att hålla tummarna! Måste åka ända till Mora imorgon, men det gick ju bra där sist så....

Hade gruvat mig lite för kvällen idag, då det är första kvällen på evigheter som vi är hemma själva utan Micke och Joel på sista tiden har fått för sig att han inte ska sova. Men efter lite kiv, pyssel, läsning och välling så somnade han i soffan.

Nu lite mys med Wilma och sedan en sista genomgång med siffrorna innan det är dags för sängen.

Sparlåga

Bageriet som gör det värt att sitta i bilen med två bråkandes barn i flera timmar - Wilmars i Loos!



Gungpause innan det är dags att sätta sig i bilen igen


Joel älskade att åka båt med Örjan. Speciellt när han fick vara med och köra! Vilken lycka.


Båthäng!

Bad i Esttjärn

Känner att jag går på sparlåga just nu. Borde lägga mer tid på studierna men orkar inte riktigt, det går trots allt ganska bra. Äntligen (tror jag) att jag har fattat!

Förkylningen känns något bättre, men nacke och huvud värker - som vanligt.

Dagen började inte så bra. Orkade inte kliva upp när Joel vaknade klockan sex (sovmorgon idag) och ville ha välling. Gick upp, gjorde iordning flaskan, väste lite och gick tillbaks till sängen. Micke och Joel hamnade i soffan. Låg sen i sängen och lyssnade på två barn som bråkade och skrek och en pappa som (antagligen) satt vid datorn och "gormade" om tystnad. Vilket inte hjälpte. Pallrade mig upp, insåg att jag ätit upp det sista brödet som fanns igår, och nöjde mig med lite kaffe till frukost. Klädde på barn och trodde att jag skulle få lite extra tid idag, eftersom det är Mickes dag att lämna på dagis. Men det gick inte!

Så det var bara att göra sig iordning och pallra sig iväg. Promenad till dagis, hem och hämta bil och iväg och handla, hem, packa in allt, hänga tvätt. Kom igång med studierna en timme senare än beräknat.

Det dåliga humöret har lagt sig lite i allafall, trots allt vet jag inte riktigt vad det är jag retar mig på. Att det ibland känns som om jag får göra allt (utom att laga mat, den sista tiden).

Se till att allt är packat och kommer med, klä på och fixa iordning alla, lämna på dagis, tvätta, hänga tvätt, städa, (Mickes uppfattning om städning är en rundtur med dammsugaren), plocka ihop osv osv.

Eller om det bara är så enkelt som att jag inte orkar med mig själv och mina jäkla humörsvängningar? Är trött och stressad för jämnan känns det som. Orkar liksom inte ända fram.

Går upp varje natt och gör iordning flaskan till Joel, tittar på Micke som ligger där och sover och undrar: Varför alltid jag? Borde försöka vänja Joel av med flaskan, men orkar inte det heller.
Går upp varje morgon och gör iordning flaskan till Joel, och undrar igen: Varför alltid jag?

Bråkar med Wilma om näsdroppar, eksemsalva, kläder och massa annat och undrar: varför alltid jag?

Jagar Joel för att få på kläder och blöja och undra: Ja, ni börjar fatta va?

Men kanske är det bara mig själv jag är trött på? Eller rätta sagt, trött på mitt trötta jag!

Idag ska jag packa ihop lite tidigare här, ta en omväg till dagis och hämta de små, sedan gå hem och vänta på att mormor anländer. Tack gode gud för mormor!

Lite bilder!

Man får ta det som finns till hands

Innan klippning! Efter klippning!

Prinsessan Joel

Prinsessorna

Joel som storbonde!

Wilma tittar på "När trollen flydde Gagnef"
Första och förmodligen enda gången hon har tummen i munnen!

Då förstår ni kanske hur spännande det var.

Wilma och kusin Frida

Joel åker fyrhjuling med kusin Simon

Teater på Furuvik

"Jag är inge busig mamma!"

Furuvik

Spindelmannen klappar getbebis. Modigt!

Storasyster vågade också

Häxan!!

Ingen riksolycka!

-Mamma, det är ingen riksolycka. Det är bara jag som har petat bort en skorv, men jag behöver ett plåster! Wilma undersöker noggrant sina blåmärken, skorvar och andra skador.

Joel vaknade som vanligt strax efter fem, väckte syrran runt halv sju sedan fortsatte morgonen med gnäll och retningar. Nu är de incheckade på dagis och jag tog en kort morgonpromenad efter lämningen, i regnet! Det blev inte så långt, har för mycket skavsår och är för förkyld, men det får duga.

Nu: Ett äpple, lite kaffe och sedan är det bara att ta tag i studierna igen. Snart dags för omtenta och den här gången ska det gå vägen. Lite för trött och lite för mycket huvudvärk, men det är inget att göra åt det. Bara att hålla ut!

Tänkte att jag skulle göra ett avbrott i studierna och skriva ett par rader, men roade mig med att leka lite med designen istället. Och nu är lusten att skriva borta igen, så det blir nog inte så många rader.

Två arga små barn kan suga musten ur vem som helst, och den här morgonen var ingen lek. Så skönt det var att få dumpa dem på dagis och traska hem igen. Tog en liten omväg hem för att pigga upp huvudet lite. Vet inte om det hjälpte särskilt mycket dock!

Just nu är vi inne på andra veckan av sockerfri diet i det här hushållet. Känner att vi måste "avgifta" oss efter sommaren. Barnen och jag äter som vanligt även mjölkfri kost och jag har även dragit bort lite annat från min kost. Barnen får naturligtvis godis på lördagar men jag och Micke har snart härdat ut i tio dagar utan socker. Ja, vi är duktiga, om vi får säga det själva!

Nej, nu har jag pausat länge nog, dags att återvända till världen av siffor och formler!

Kram på er!