Fortfarande hemma, men mest på nåder verkar det som. Akutremiss skickad till Falun och jag har fortfarande order om att ligga i sängen hela dagarna. Trycket var fortfarande lika högt trots att jag vilat hela helgen, slutat med kaffe och cigg. Inget hjälper. Troligtvis beror det på den höga infektionen i kroppen som penicillinet inte vill hjälpa mot. Hoppas de i Falun vet hur man ska få bukt med det.
Så jag fortsätter vila, går mellan sängen och soffan och gör just ingenting på dagarna. Idag fick jag besök av mina små hjärtan som sover hos mormor. Älskade mamma som alltid ställer upp! Och missar en hel veckas jobb för att vara hemma och ta hand om sina små barnbarn när jag inte kan. Känns bra att krascha hennes ekonomi också. De ringde från hennes jobb idag och hon funderade en stund på vad hon skulle säga innan hon kom fram till sanningen var bäst. Varpå Wilma utbrister: "Säg att du måste vara hemma och ta hand om dina små barnbarn för deras mamma är jättesjuk. Ska det var så svårt? Vem ska annars ta hand om oss?"

Imorgon fyller lite skrutt 5 år! Mormor får äran att sjunga imorgon bitti så firar vi efter dagis med lite fika. Kalaset blir troligtvis framskjutet tills jag känner mig bättre. Men än har vi inte gett upp hoppet.

Nästa vecka åker vi till Sälen (om jag inte blir inlagd i Falun). Läkaren tyckte det var en utomordentligt bra idé för mig att komma ifrån allt, släppa taget några dagar och göra någonting annat. Hon skulle till och med skriva intyg till försäkringskassan om det behövdes. Jag längtar (och hoppas) att det verkligen blir av!